Tunga dagar
Nu har det varit rejält tungt några dagar. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men jag anar att det är jobbet. Det känns inte bra. Det verkade bra först men när jag ser mer och mer vad det kommer att innebära blir jag tveksam. Först och främst får jag inte förutsättningar att utföra ett bra arbete. Tiden är för snålt räknad och andra praktiska saker är inte fixade. Dessutom kommer det inte att gå att lösa schemaläggningen. Det som skulle vara ett fritt arbete där man åker runt på anläggningarna några timmar, några dagar i veckan är i verkligheten någon timme 7 dagar i veckan. Bara resekostnaden äter upp hela lönen. Dessutom är det jättenoga att städningen ska vara klar till en viss tid på morgonen, på tre olika ställen, samtidigt. Arbetsledaren håller på att försöka få ihop ett fungerande schema där jag och den som har kontoret inne i Skara ska dela på jobbet, för att inte gå emot arbetstidslagen. Men jag har inget intresse av att vistas på ett gigantiskt kontor med en massa människor. Jag får ångest av bara tanken. Jag vet inte hur jag ska trassla mig ur det här. Har kollat med a-kassan och jag blir avstängd 9 veckor om jag avbryter provanställningen. Även om det är helt orimliga arbetsvillkor och jag för närvarande har en tjänst på 2!!!%. Där fick jag för att jag försökte. Det hade varit bättre att bara sitta hemma och rulla tummarna några månader tills Arbetsförmedlingen hörde av sig igen. Jag står på kö för utredning av min arbetsförmåga.
Nu har jag sökt några andra jobb och hoppas verkligen att det här löser sig. För jag vill verkligen komma ut och göra något nu.
Att sen sitta hemma själv på alla hjärtans dag gör inte humöret bättre. J kommer hem i morgon. Längtar...