Livet med utmattning

"Semestern" fortgår och vi far runt lite här och där och försöker leva så bra vi bara kan med allt av vad livets goda har att erbjuda. Leenden hos säljarna i delikatessdiskarna i de matbutiker vi besöker blir bara bredare och bredare ju mer vi fyller vår korg. Ja, vi äter mycket gott. Vår nya favorit är havskräftor. Mums! 

Nu har vi varit ett par dagar utanför Skara. Om man är i Skara denna helg måste man gå på trav. En av årets största travhändelse går av stapeln denna helg - Stochampionatet. Vi hade den stora äran att få umgås med en av deltagarna i V75 som var uppstallad hos min dotter och svärson över helgen. Vi spelade några kronor på honom men tyvärr hamnade han i dåligt läge som han inte lyckades ta sig ur. Bättre gick det i helgens största och viktigaste lopp- självaste stochampionatsloppet för fyraåriga ston. En given favorit fanns. Men Linnea har behandlat en av hästarna som var med och visste att den var bra. Den sprang in över en miljon i våras (efter hennes behandling). Vi satsade på den och på upploppet drog den om favoriten. Jubel bland vissa (oss) och tårar hos andra. 

Det börjar närma sig 1 augusti och jobbstart. Och 24 juli och ev besked om cancer. Nerverna ligger på utsidan emellanåt. Det är så mycket som vi inte vet något om just nu som kommer att påverka våra liv. Jag vill ha kontroll över det jag ändå kan ha koll på men vissa andra i min närhet stoppar huvudet i sanden så länge det bara går. Hur fan löser vi det praktiska, när ska vi rensa huset i Köping, var och hur ska vi bo??? Kan vi fixa ett förtält till husbilen, det regnar på tvären och allt blir blött. Får jag min sjukskrivning godkänd? Försäkringskassan ligger efter i bedömningen så jag har ingen aning om om jag får någon sjukpenning från 20 juni. Vad gör jag annars? Jag är fortfarande väldigt begränsad av utmattningen även om det blivit något bättre senaste tiden, och som jag tror, av miljöombyte. Ska vi ställa husbilen på campingen i Falköping eller ska vi kolla med Linneas hyresvärd om vi kan stå hos henne ett tag. Det vore rätt bra, läget är perfekt i många avseenden. Många frågor för en hjärna som fungerar. För en hjärna som går på halvfart och med en massa kopplingar som inte fungerar som det ska blir det kaos emellanåt. 

I morgon åker vi iaf vidare någon stans innan vi åker hem på onsdag och väntar besked. Ett besked om framtiden 😩